Tuff kärlek med Hanif Bali

Tuffkarlek.se kommentar:

Det här är ett lysande exempel på när politiker väljer att ge konstruktiv kritik inom de egna leden, någonting som TuffKärlek.se syftar till att främja. Hanif Bali väljer att tala klarspråk och ger på så sätt Gunnar Strömmer en större möjlighet att leva upp till sin potential. Dels därför att han uppmärksammas på fakta och om den redan är känd får han hjälp att driva opinion åt rätt håll, även om han förhandlingstekniskt i regeringen inte har den möjligheten ännu.

Strömmer är en av de starka namnen i regeringen och det är nog inte för mycket sagt att om han inte levererar kommer det att påverka hela partiets framtid.

Bali och Strömmer står på samma sida, men även från vänster hade den här konstruktiva kritiken kunnat ges – och mer än allt annat – under de gångna 8 åren fanns gott om möjligheter att föra fram en bättre vänsterpolitik genom att agera som Bali. Vi hoppas få se många politiker ta efter detta exempel och föra fram fakta och på ett rakt och respektfullt sätt kritisera även de egna när de är fel ute.

Skillnaden mellan ett bra och ett dåligt samhälle är en politik som sakligt betraktar verkligheten och politiker som gemensamt hjälps åt att utvecklas och hitta de bästa lösningarna.

Det är vad vi strävar efter – det är TuffKärlek.se:s mål och mening.

Hanif Bali:

Det är något mycket komiskt med uppenbara lögner i offentligheten. Mohammed Said as-Sahaf var kommunikationsminister i Saddam Husseins regering under USA:s invasion av Irak 2003 och blev genom sina uppenbara lögner snabbt ”Bagdad Bob” med en hel värld.

Men även i Sverige finns stora offentliga lögner. En av de mer löjeväckande rör vår narkotikapolitik. 

Det råder fortfarande en imponerande enighet, från höger till vänster, om förträffligheten med dagens ordning. Narkotikapolitiken är den sista icke-polariserade bastionen.

”Polismyndighetens törst för urinprover är outsinlig.

Sverige spöar skiten ur alla andra EU-länder i denna gren. Vi har 17 000 narkotikabrott per en miljon invånare. I de rika EU-länderna i övrigt snittar man mellan 3 000 och 8 000 stycken. 

Frågan är om även deras efterträdare – Acko Ankarberg Johansson, KD, och Gunnar Strömmer, M, – tänker göra sig till lika stort åtlöje som Mohammed Said as-Sahaf.

artikel fortsätter på expressen och för att gå vidare dit tryck på knappen nedan